Som rubriken lyder kan vi summera min dag på praktiken. 
Gjorde mina första tre cellofan-arrangemang. Själva cellofanet löste sig rätt bra, men nu har mina rosetter och snören se utvecklingsstörda ur igen.. 
Aja, får träna som en jävla jävel sisita tiden. Suddade ut veckorna för det är ju fan bara en och en halv vecka kvar nu. 

Och jag har en miljon saker att göra. Livet kommer i andra hand och idag har det vart en sån där svinjobbig "Jag-längtar-ut" dag. 
Har så mycket ambitioner i livet och mycket bekymmer och oro över framtiden att jag knappt hinner vara med i nutiden. Illa. 

Men framtiden som jag ser framför mig är så awesome att jag vill vara i den. Hellst igår. 

Tänk er att komma hem, i lagom tid efter jobbet å hinna rida och vara med Dammis och Kirba.
Sen kommer den bästa biten. När jag kommer in i hallen till VÅR EGEN LÄGENHET *pirr i buken* sitter T med en gammal sönderskruvad B230 i köket. Oljan rinner. Han har arbetsbyxor. Han har inte märkt att jag är hemma, han uppfinner ett nytt innovativt drivmedel han kan sälja rättigheter till dyrt. Men jag är bara glad att se honom och jag kan stå i flera minuter och bara titta på honom. Han fick förresten inte plats med motorn eftersom att garaget är fullt pga. totalrenoveringen av min 240 och så min nya Plymouth -58 som kände sig lite frusen. Vi äter tillsammans och tittar på en film någon gång i veckan. Och ibland på helgerna gör vi roliga saker och tar kort som pryder väggarna i vår lägenhet. Vi ligger och pratar hela natten och ibland bjuder vi över hans och mina vänner på middag. Och de gillar mig och säger snälla saker om mina vidbrända köttbullar och överkokta makaroner. De kallar mig   "fantastisk" och "nytänkande", jag tycker mig höra ett litet blygt "Det bästa som hänt i deras liv" när jag serverar kladdkaka till efterrätt..!

Han är där när jag kommer hem och han är där när jag går och lägger mig. Han är där när jag vaknar och när vi ska säga hejdå behöver vi aldrig säga "Vi hörs" och känna tomheten, vi saknar alltid varandra lite men vi vet att vi ses snart. Om en liten stund. Och innan vi ska sova när båda är hemma så spoonar vi och gger i mitten på vår svindyra Hästens- säng. Kirba sover i en egen korg. Utan att panikgråta hela natten.. :'3

OK, där överdrev jag lite kanske! Men drömma måste man ju få göra! 
Ah, whatever ska tillbaka till min kattbajs-verklighet med stökigt rum, en miljon saker att göra och trasiga IKEA säng utan bäddmadrass. 

Yours sincerely 

MirakelBetty

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är det dags. Att gå vidare. Tack till Er allihop som gillat och kommenterat på MirakelBetty.bloggplatsen.se!    Det är dags att avsluta kapitlet här, bloggen drar vidare mot större mål och nya planer.    Känns lite vemodigt att skriva mitt...

Nu har det vart dåligt med bloggning idag, men det är till förmån för något bättre som kommer uppdagas imorgon! Inget varar för evigt och det är dags att köra på nytt och utvecklas då jag känner att jag har potencialen för att gå längre. Detta bety...

Man faller ibland. Speciellt jag som arbetat upp ett duktigt sötsug senaste månaden.  Tog jul tidigt. Nu förstår jag varför hundar tex. äter allt de får tag i när de bli ensammna hemma. Ingen är ju där och stöttar en och världen arbetar emot en. I ...

  Jag kan inte sära på dem här två. Dem är kära. Fast Nova tror att hon är en hund och Plutten också .. Men dom är så fina ihop ..    Yours sincerely MirakelBetty ...

Då jag blev så jädra sen vart ju fotograferingen med M inställd idag igen X) Får ta det i veckan och verkligen göra det      Nu regn/snöade det lite så bilderna är tråkiga men men!  Bättre än inget!      u Syrran och Billy tränar Nh efte...